Kategorisering av grannskap

Kategorisering av något som inte finns?

Enkelt sagt — kategorisering av grannskap — det finns just nu inte några grannskap med integrerade grannskapsprocesser eller grannskapsaktiviteter som sjuder av liv, där ungdomarna tar ledarskap och vi har regelbundna grannskapsmöten var tredje månad. Vi är på stadiet 0 i en process som inte har börjat, som ingen har tänkt på. Varför bruka tid på att skriva om något som inte finns?

Internationell erfarenhet via Bahá’í International Community 1 visar att det är en farbar väg, och informationen presenteras här för intresserade läsare.

Det som tas upp här gällande kategorisering av grannskap kan verka teoretiskt är helt nytt och innehåller ett framtidsperspektiv. Idén är emellertid att du ska kunna ta del av logiken och undersöka hur kategorisering av grannskapen kan göras, så att när den tid kommer blir det lätt att komma i gång. Så, vi pratar om saker som är helt nytt och oprövat i dag i Sverige, men som väl kan bli en möjlighet de kommande åren. Den här artikeln är för strateger och framtidstänkare.  Den här artikeln kan säkert bli bra att komma tillbaka till – för att se om om det är en möjlig lösning.

Nya modeller blir nödvändiga

Det kan även vara så att helt nya modeller tillkommer undervägs och revisioner blir nödvändiga. Det är förhållandevis okänt mark vi nu beger oss in på.

Kategorisering av grannskap – sammanhang med processer

Vi kan tänka oss kategorier, A, B, C och D som en stadieindelning av grannskap inom kommunerna. Kategorisering av grannskap: det betyder inte att grannskapen har någon status, är bättre eller sämre, men det kan vara bra att värdera potentialen genom att kategorisera grannskap  När de som bor i grannskapet börjar organisera sig själva och integrerar kommunen, skolor och civila samhället får man en gemensam förståelse. Då blir det för eller senare behov av att analysera och jämföra statistik för att förstå mönster och se vilka vägval man ska ta vidare, för att stimulera till att flera grannskap blir intresserade i att starta sina processer m.m.

Det kan vara numeriska mål eller kvantativa mål som blir kriterier för varje kategori. I huvudsak får det växa fram ur erfarenhet. Kluster av kommuner gör därför klokt i att i klustret eller i länet undersöka de olika grannskapen och hitta gemensamma faktorer för bedömning av kriterier. Det måste som jag ser framför mig gå att fastställa strategier för kategorisering baserad på grannskapens utveckling. När tiden är inne vill varje grannskap förändra klassificering och nya prioriteringar bestäms.

Just nu kan kategorierna 0, A, B, C och/eller D vara en möjlighet. Kan man tänka sig, översatt till Svenska förhållanden, att att kategori 0 är ”grannskap som inte har påbörjat någon integrerad grannskapsprocess”, A ”grannskap som är i en mycket tidig fas, som har börjat utforska någon eller några grannskapsaktiviteter”, B ”grannskap som har påbörjat regelbundna grannskapsmöten var tredje månad”, C ”avancerade grannskap som har uppnått erfarenhet några år som har integrerad kommunen, skolan och invånarna” och D ”avancerade grannskap som ingår i kluster med hög intensitet tillsammans med grannkommuner i klustret”.

Print Friendly, PDF & Email

Kommentera