Bemyndiga ungdomarna

Låt ungdomarna få vara ledare i grannskapet

Hur vill du ha det i ditt grannskap? Ett grannskap sjudande av liv, studiecirklar, med skolan i grannskapet — en lärande miljö för barn, ungdom och vuxna. Eller ett dött grannskap, där ni grannar kritiserar varandra och speciellt ungdomen, som hänger i korridorerna, på macken eller på ungdomsgården …?

För att få igång något nytt är tanken att ungdomarna ska få uppdrag i grannskapet. Det krävs lite mera insatser från kommuner och skolor. Och det krävs att se på grannskapet med nya ögon …

Speciellt gäller det att få ungdomarna att nappa på. För ungdomarna är resursstarka, de har en stark vilja och en kraft som gör att grannskapet får nya impulser från dem. Hur kan man förstå det?

Inte enkelt och det är relativt oprövat. Det finns massor av ungdomsaktiviteter, allt för veckans alla dagar och ännu fler timmar — så det är omöjligt att hinna med allt.

Det krävs därför en helt ny strategi där aktiviteterna samordnas och koordineras mot grannskapens och juniorungdomarnas behov.

Och vet du vad grannskapets behov är? Inte? Då blir det än svårare.

Vad betyder bemyndigande egentligen …?

Den stora frågan är. Vad är bemyndigande och behövs det?

Svåra ord: bemyndiga, mandat, miniprojekt, ansvar, medarbetare m.m.

Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) visar att bemyndiga betyder ”förläna makt och myndighet, att befullmäktiga någon rätt (att göra något”.

Vad är mandat. SAOB visar till ”uppdrag, varigenom någon anmodar, oftast även bemyndigar en annan att företaga något å hans vägnar; att representera någon”.

Så jag föreslår att ungdomarna i Sveriges land och rike bemyndigas att utforska grannskapet inför de kommande grannskapsmöten (som ungdomarna självsagt utarbetar program till, inviterar grannskapet till och arrangerar), att de tar del av miniprojekt, att de tar ansvar för sina grannskap, snarast möjligt och omgående.

Vad har vi att förlora?

Lite eller ingenting, eller mycket?

Lyssna på ungdomarnas insikter

Jag tror vi har mycket att förlora när vi inte bemyndigar ungdomarna, när vi inte lyssnar på dem och inte tar del av deras insikter för att förstå grannskapen bättre.

Och vem är vi? Vi, det är jag, du, mina grannar, dina grannar, föräldrar, morfar och mormor, farmor och farfar, syskon, skolansvariga, kultur- och fritidsansvariga på kommunens ungdomsklubbar, föreningsledare: alla som arbetar med eller har med någon ungdom att göra. Ni har ett ansvar: gå ut och ge ungdomarna ansvar för sin och vår gemensamma framtid och börja smått i grannskapet där ni bor.

Hur gör vi det? Vi samtalar med ungdomarna, vi utforskar läget, vi tar reda på och undersöker vad vi kan göra tillsammans, och hur ungdomarna kan ta de första stegen i sitt grannskap.

Här kan skolan och kommunen vara en framgångsfaktor – eller civila samhällets med alla organisationer, samfund och föreningar.

Ni undersöker ert grannskap och ser hur ungdomarna kan ta mer plats och bli ledare i grannskapet. Ni erbjuder hjälp och får hjälp från andra. Alla hjälper till i den här satsningen för Sveriges alla grannskap.

Några verktyg på vägen dit: se på ungdomarnas talanger och undersök vilka värdegrunder ni vill arbeta med.

Trodde du att arbetet bara är på ytan, utan substans? Då trodde du fel. Grannskapsarbetet handlar i grunden om att hjälpa varandra, vara trevliga mot varandra, förstå varandra och sätta våra aktiviteter, integrerad i grannskapets aktiviteter.

Att entusiasmera och vara en kreativ ledare i grannskapet över tid kräver även att ni ser inuti er själva för att hitta nya lösningar och få nya tankemönster. Att glömma sig själv, sina inre drivkrafter, de mystiska goda egenskaperna (dygder), moral och etik, gör att det hela kommer att haverera.

Nu är jag inne på ett känsligt område: värdegrunder, andlighet och inre krafter inom oss. Behövs det? Behöver vi mjuka värden, behöver vi se inuti oss själva för att sen blicka utåt?

Omfattande ändringar kräver nya verktyg

För att kunna göra en stor omfattande ändring i våra närområden och där vi bor — behövs andliga människor, som med ljuskraft står fram och hjälper till.

En del undrar väl vart jag är på väg … Så här tänker jag: grannskapsbygget (och i längden civilisationsbygge) handlar inte bara om materialism — då skulle våra insatser komma till korta. Vi skulle kunna bo i guldslott eller fina diamantslott, men inte ha någon moral eller etisk spärr eller känna oss tomma. Därför krävs det att vi balanserar grannskapsprocesserna med andlighet.

Vi behöver be för varandra, vi behöver lyssna på det tysta, kärlekens budskap. Den gyllene regeln måste tas fram. Vi behöver samfunden som kan hjälpa oss i grannskapsprocessen.

Gemensamma värdegrunder lyfter ungdomarna

Ungdomarna (och grannskapet) behöver värdegrunder som kan lyfta fram medarbetarna. I böner från de stora religionerna hittar ungdomarna vägledning. Vägledning för framtiden.

Därför kära vänner, ska ni undersöka vilka värdegrunder behöver ungdomar och grannskapet.

… och ni som inte är vana med att be, eller absolut inte tål höra om andlighet eller religionen. Tänk inte så mycket på det gamla, men var bara med, du kan delta med en tyst eftertanke, bara andas ut. Vara i nuet. Det handlar inte om annat än vänlighet och medmänsklighet.

Ungdomar förväntas bli centrum för den nya grannskapsrörelsen. Alla Sveriges ungdomar (även internationellt) är nu bemyndigade att bli grannskapsambassadörer (jag och ni får återkomma med mer information om ämnet senare).

Varsågoda!

Print Friendly, PDF & Email