Det är en stor, viktig och komplex utmaning vi står inför – ungdomars bemyndigande. Hur kan civila samhället, organisationer, föreningar, samfunden tillsammans med myndigheter och skolorna hitta ingångsportar för att bemyndiga ungdomarna att vara med i de kommande nödvändiga satsningarna på grannskapen?
Vad betyder ungdomars bemyndigande och vad är deras roll?
Just nu finns inga integrerade grannskap med ungdomar som tar ledarskap, som utforskar sina grannskap, sina närområden. Och vart ska man börja?
En första fråga din organisation kan göra är att fråga er: lyssnar vi på ungdomarna – egentligen? Ger vi dem uppgifter som de kan sträcka sig efter? Ger vi till exempel juniorungdomarna (11-14-åringarna) uppdrag, eller ska de endast få leka sig fram i vardagen till de blir vuxna när de fyller 18 år?
Vad är integrerade aktiviteter? Hur identifierar vi grannskapen? Och måste ungdomarna vara med?
Om inte ungdomarna är med i min egen förening, och vi inte har några uppgifter till dem, så krävs det därför att vi tänker nytt och undersöker vad grannskapen först och främst är i behov av.
Det är få som egentligen vet vad grannskapen är i behov av – och vad är ungdomarnas mandat: Det är att vara grannskapsambassadörer, att utforska sina grannskap med sina vänner, familjer och grannar och presentera vad de hittar på grannskapsmöten.
Våra grannskap runt om i Sverige är, som jag ser det akut i behov av en vänligare, fördomsfria, varma och kärleksfulla individer som hittar sätt att samverka och ha trevligt – för att främja välmående, och i slutändan ett bättre liv.
Vi kan ha ha det bra materiellt, men om inte hjärna och hjärta är i harmoni, med en blandning sund förnuft och andliga värderingar, kommer vi inte att kunna utveckla ett bättre samhälle.
Till dig som ungdomsledare
Din organisation, på vilket nivå och i vilken situation ni än arbetar inom, bör därför börja att skapa tillit och respekt, och med kärlek utbilda ungdomarna som ledare. Det är snart inte frivilligt, men obligatoriskt. Alla organisationer måste se sig som främjare av ungdomars bemyndigande och att skapa trivsamma lärande miljön där juniorungdomarna, speciellt den gruppen, blir sedda, hörda och respekterade.
Låt era ungomsmedarbetare, fritidsledare, lärare, pedagoger, utbildare och kursledare hitta sätt att bemyndiga ungdomarna. Ge dem möjligheten att utforska sina grannskap. Låt dem samla in statistik, intervjua grannskapen, ta pulsen på grannskapen och låt dem presentera vad de hittar på förskommande grannskapsmöte. De är så enkelt – men komplext.
Vem vill att grannskapen ska fortsätta år ut och år in utan ledning, utan någon form för utveckling. Där vi på möten arrangerade av hyresgästföreningen eller bostadsrättsföreningen får höra samma fråga, t.ex. att hissen inte fungerar, att dörrarna går sönder, att ungdomarna gör korridorerna trygga, att det hänger ungdomsgäng här och där i närområdet. Vi äldre pratar – men ungdomarna är inte ens med på våra möten. Det blir därmed en falsk verklighet vi lever i – där ungdomarna, speciellt tjejerna inte ens kommer till tals och kan försvara sig.
Till dig som ungdom
Nu är det på hög tid att du kräver att bli hörd, och att du tillsammans med dina vänner börjar att utforska grannskapet. Vet du hur stort ditt grannskap är? Fråga? Vem då? Fråga på skolan, fråga kommunen, fråga ungdomsklubben. Fråga din idrottsförening eller dina föräldrar. Vem bor i grannskapet? Undersök det närmare med dina kompisar. Ni ska vara frågvisa och nyfikna på era grannar och bjuda in dem till samtal. Ni ska fråga varandra: vem är jag, vad kan jag, vad vill jag – och vad kan vi göra tillsammans?
När ni gjort läxorna ska ni inte springa ut bara för skojs skull, spela boll och hänga på ungdomsklubben. Vill ni bli framtidens ledare, så är det dags att börja nu. Din uppgift är att bli grannskapsambassadör, att berätta hur du tänker, hur du känner, hur du vill vara med att påverka samhället.
Till föräldrarna
Du som har yngre ungdomar (11-14-åringar) i hemmet får nu börja tänka om. Hur behandlar du ungdomarna? Som barn? Ger du dem tillräcklig med näring, inte bara mat och motion, men andlig och mental näring så de förstår grannskapets värdegrunder och lär sig tillsammans hur de kan skapa bättre grannskap? Som förälder är du säkert glad för att ungdomarna gör något nyttigt. När var det senast du själv besökte skolan eller ungdomsklubben (förutom föräldrasamtalen)?
Din uppgift som förälder nu är att ta med dig ungdomarna ut i grannskapet och tillsammans med grannarna börjar ni samtala om vad ni kan göra tillsammans. Bjud in grannarna till te eller fika. Börja i små grupper, och ha samtalar kring vad grannskapet behöver varje vecka. När ni blir fler grannar så hittar ni lekfulla sätt där ungdomarna får bli kända med varandra och ni bildar små arbetslag som utforskar området. Ni samtalar med skolorna, ringer myndigheterna och frågar vad ni kan göra. Kan ni hjälpa till att vår- eller höststäda? Hur vill ni träna på vänlighet, respekt, tålamod, kärlek och glädje? Undersök vilka samfund som finns runt er och börja gå på gudstjänst eller hitta andaktsmöten i grannskapet. När ni föräldrar och ungdomar ber om hjälp och stöd, får ni det. Hjälpen kommer att ge er mod och kraft till att utforska grannskapet än mer. Ni kommer att starta grannskapsmöten – som beskrivs mer på grannskap.nu.
Till skolan, lärare och pedagoger
Er uppgift som lärare och pedagoger är nu att stimulera ungdomarna i att utforska sina grannskap. Ni måste komma på nya arbetssätt, metoder, hitta verktyg och hjälpmedel som gör det möjligt att ungdomarna tar på sig små miniprojekt i sina grannskap. Dela upp skolans juniorungdomer i olika arbetslag och grupper, på tvärs av klasser och hitta de elever som bor i samma grannskap.
Ni kan dela in terminerna i aktiviteter som lockar till utforskning av grannskapen. Ta med eleverna runt om i grannskapen. Besök ålderdomshem, kyrkogårdar, kommunhuset, historiska platser, höghusområden, villaområden, och börja intervjua folk i grannskapen. Fråga dem hur de mår och samla in statistik till grupparbeten. Ni samlar på er värdefull information om grannskapen.
Integrera undervisningen ute i grannskapen. Utomhusundervisning på vintern är bra för hälsan. Vi tål snö och kyla och vi kan lära oss utomhus i kallt väder så väl som ute i parkerna på somrarna.
Etablera kontakt med myndigheter och andra ungdomsorganisationer och koordinera undervisningen efter grannskapens behov. Undersök noggrant vad grannskapen behöver. Dokumentera med video och inspelningar vad ni gör. Ha som mål att varje termin ska ha grannskapsprojekt. Synkronisera era aktiviteter med grannskapens tremånadersmöten och be eleverna få i uppdrag att bjuda in till, stå för programmet, arrangera och genomföra grannskapsmöten. Låt ungdomarna bli hörda.