Intressanta grannskapssamtal på en djupare nivå pågår nu mellan ett antal vänner, föreningsmedlemmar, företag, organisationer, samfund och grannar runt om i Sverige. Skillnaden från tidigare tidigare är att det nu känns verkligen angeläget att börja identifiera grannskapets processer och att ta ansvar. Speciellt gäller det att omgående utforska de sociala krafter som påverkar ungdomarna (dessa krafter är det få som vare sig undersöker eller förstår). De personliga och hjärtliga djupare samtalen mellan boenden, som pågått över lång tid, fortsätter. Men nu kan det vara intressant att undersöka de första tecken på behoven av nästa steg. Det räcker ju inte med prat – vi måste göra något praktiskt – Göra ett lite konst-, eller kulturprojekt. Starta en förening, driva läxläsning, motion, sport, eller något annat tillsammans med grannarna. Här faller omkring 100 % av vad vännerna och grannskapet nu gör in i isolerade aktiviteter, utan att tänka på samband och hur processerna är integrerade i allt i grannskapet.
Vi har medborgardialog, vi har grannsamverkan, vi har föreningar som hjälper till, fritids- och ungdomsklubbar med massor av fina aktiviteter, det finns studieförbund med alla möjliga kurser inom ledarskap, konst och kultur, det finns aktiviteter för äldre och vi har kompetenta människor inom kommuner och myndigheter som kan tala med ungdomar, inspirera föräldrar etc. Det leder fortfarande inte till integrerade grannskap med processutveckling och ingen sätt att mäta vart man är på väg i grannskapet.
Något som tål att undersökas är hur aktiviteterna som sker i grannskapet är relaterad till hur många troende eller andliga människor det finns det i grannskapet? Vad har det med saken att göra? Jo – för värdegrunder är en stor drivkraft för förändring. Kan det vara så att majoriteten av människorna i grannskapen runt om i Sverige betraktar sig som andliga – med en känsla av att deras andliga liv inte tas om hand? Kanske de inte helt kan uttrycka den här längtan heller. Då blir det en utmaning för kommande aktivitetsplanerare. Om det finns folk som längtar – men inte får någon respons – det måste betyda att antingen tröttnar folk på sin längtan, och i bruset av aktiviteter, så försvinner längtan, och grannskapet stagnerar.
Om alla aktiviteterna runt om i de svenska grannskapen i en stor grad bara tar hänsyn till att aktiviteterna inte ska ta med värdegrunder (det är ju ett känsligt område, religionen har ingen plats i rationella grannskap och andlighet, ”ouf då, det vill vi inte ens tänka på”), blir resultatet: ingen grannskapsförändring från en nivå till en annan. Ev. kan det bli någon kortvarig förändring, men det påverkar inte fundamentalt och på lång sikt. Detta på grund av man inte önskar ta med den andliga dimensionen i ”grannskapstänket”.
Därför – om vi ska mobilisera grannskapen runt om i Sverige behövs helt nya grepp – OM vi vill mobilisera grannskapen. Mobilisering hörs ju konstigt ut, så militaristisk, kanske? Jag tänker heller på en annan mobilisering: av människan, den nobla människan, den andliga människan som önskar medverka i aktiviteter med stort värde och med historisk konsekvens. Människor som ber, som önskar att det ska hända något, som känner i sitt hjärta att grannskapet har mer potential än vad som finns. Du är kanske en sådan person, kanske har du helt gett upp när du läser den här texten. Eller kanske är du en sökare, som nu börjar förstå att alla god försök, samtal och vad man nu vill göra, utan ett gemensamt mål, utan en förståelse för sammanhang, samband, processtänk, går det inte att göra en fundamental ändring – aktiviteterna som finns kommer att fortsätta med vad de gör – vi har Status Quo. Ingen ändring.
Då kan det vara av intresse att tänka på att grannskapen är i sig själv en lärande miljö, en miljö där grannar och vänner utforskar grannskapet. Och med det ökar nyfikenheten. En lärande miljö är när samtalen börjar gå över till regelbundenhet, till att närma sig ett studie. Det blir en studiecirkel. Man har teman och en handledare. När tillräckligt antal grannskap börjar arbeta i studiecirkelform, där grannskapssamtalen börjar med att utforska värdegrunder och hur ungdomar och vuxna kan se sig som medarbetare i de processer som finns, som observeras och som utforskas, då blir det riktigt spännande.
Jag ska lämna dig här, mitt i meningen (och lovar att återkomma med mer inom området). Men du får gärna kontakta oss och skriv några ord.
Det är då vi börjar skapa något nytt
