Grannskapsmodell för progressiva grannskap

Grannskapsmodell för samverkan

Termen ”grannskap” är inte helt bestämd, begreppet är känd sedan länge (grannskap, omnejd, omgivning, naboskap, närområde …). KTH-forskarna samt forskare från Göteborgs universitet som jag nätverkar med tror att ett grannskap i Sverige har runt 2 000 – 5 000 invånare i Sverige (medan t.ex. Hong Kong kan ha runt 300 000 människor på samma yta).

Modellen för grannskapsutveckling borde rimligen vara universell och alla grannskap som medverkar kan förväntas gå igenom samma uppstartsprocess och pågående processer med fyra reflektionsmöten per år. Syftet är att verka inkluderande och att de fyra aktörerna (grannskapet, kommun och statliga organisationer, skolor samt civilsamhället plus företagen samverkar och koordinerar insatserna på grannskapsnivå.

På festliga reflektionsmöten som ungdomar får uppdraget att planera för, bjuda in till och organisera blir det rådslag, samtal och berättelser samt rum för reflektion och eftertanke samt planering med tremånaders horisont samt kampanjer i grannskapet där de fyra aktörerna hjälps åt att uppnå de målen man bestämt sig för. Dessutom blir det rum för kulturella inslag som musik, teater, rollspel och presentationer. Och på reflektionsmöten kan till exempel nyanlända presentera sig för grannskapet, och alla deltar tillsammans med de fyra aktörerna, utan revirtänk och utan att kritisera – det är ömsesidigt stöd som gäller – för att skapa hälsosamma grannskap som fungerar under mottot ”trivsel i mångfald”.

Allt arbete måste göras med individen i centrum och speciellt viktigt är det att alla ser sig som medarbetare i ett långsiktigt arbete.

Med fyra möten i grannskapen per år skapas även möjligheter att kunna samla in data (kring, miljö, hälsa, kultur, värdegrunder, energi, demografi, geografi, etc.) och på så sätt får kommuner, länsstyrelsen och landstingen tillgång till data som gör att man kan kategorisera grannskapen med utgångspunkt i de processer som grannskapen går igenom.

För att få grannskapsmodellen ska fungera kräver den att de fyra aktörerna utbildar sig tillsammans med de boenden i grannskapen. Alla blir medarbetare och går igenom samma sekvens studiecirklar och får därmed en gemensam vision. Långt ifrån att vara en ”uniform” modell tar grannskapsmodellen utgångspunkt i individen samt samverkan och vill inspirera till en mångfald av ny förståelse kring processerna och de sociala negativa krafter som verkar i närområdet. Detta är helt i framkanten på lärandets fält.

Just nu (juni/juli 2018) ligger vi i Sverige helt i början – med några experimentgrannskap som börjar testa ut delar av modellen. Samverkan mellan de fyra aktörerna är inte heller utvecklad.

Print Friendly, PDF & Email

Kommentera