Studiecirklar i grannskap ger mervärde

Studiecirkel i grannskapet
Att förstå grannskapen och bidra till en lärande miljö sker bäst med vänner och grannar som studerar tillsammans. För att studiecirklar i grannskap på gräsrotsnivån ska ge mervärde vill därför utvecklingen av studiematerial vara kritiskt för att etablera grannskap som har en enhet i vision och gemensam planering. Via en sekvens studiecirklar för barn, ungdomar och föräldrar skapas ett nätverk av grannskap som samarbetar och hjälper varandra förstå varje grannskaps unikhet, dess styrka, dess mångfald och dess resurser – människorna som bor där – då ger studiecirklar i grannskap mervärde.

Det finns många fina aktiviteter som organiseras i storstäderna av kommunen, myndigheter och civila samhället runt om i Sveriges grannskap. Det finns bra saker och fritidsaktiviteter som arrangeras av hyresgästföreningar, bostadsrättsföreningar, medborgardialoger, grannsamverkan, farsor- och morsor på stan; t.ex. nattvandringar, grannfika, trivselaktiviteter, ungdomsverksamhet, seniorboenden med aktiviteter för äldre, trygghetsboende, gemensam städning, sport och motionsaktiviteter, ungdomar som bidrar med sin tid och sina färdigheter för att skapa något bättre. På landsorten sker mycket, på lägre nivån med färre deltagare.

Studiecirklar i grannskap ger mervärde – det uppskattas, och det ger glädje. Det ger engagemang. Det skapar lycka och vänskap. I stunden.

Jag är inte någon typisk ”i-stunden-människa” – men en som tycker om att fundera vad konsekvensen blir över grannskapens tillkortakommande (allas tillkortakommande: individen, familjer, skolor, myndigheter, civilsamhället etc.).

Konsekvensen av isolerade aktiviteter – hur bra aktiviteter som än görs av alla frivilliga, volontärer och civilsamhället – är att vi uppnår Status Quo. Ingen ting. Ingen bestående vision, ingen förståelse för grannskapens egentliga behov och processtänk. Ingen har hittat den egentliga roten till varför grannskap stagnerar, ”sover” eller varför det till trots för alla insatser som görs, inget händer.

Alla aktiviteter vi gör gör inte grannskapen bättre.

Hur kan jag säga så – till er som verkligen ställer upp och vill göra något bra?

Att förstå grannskapen och bidra till en lärande miljö sker bäst med vänner och grannar som studerar tillsammans. På gräsrotsnivån vill därför utvecklingen av studiematerial vara kritiskt för att etablera grannskap som har en enhet i vision och gemensam planering. Via en sekvens studiecirklar för barn, ungdomar och föräldrar skapas ett nätverk av grannskap som samarbetar och hjälper varandra förstå varje grannskaps unikhet, dess styrka, dess mångfald och dess resurser – människorna som bor där.

Det finns många fina aktiviteter som organiseras i storstäderna av kommunen, myndigheter och civila samhället runt om i Sveriges grannskap. Det finns bra saker och fritidsaktiviteter som arrangeras av hyresgästföreningar, bostadsrättsföreningar, medborgardialoger, grannsamverkan, farsor- och morsor på stan; t.ex. nattvandringar, grannfika, trivselaktiviteter, ungdomsverksamhet, seniorboenden med aktiviteter för äldre, trygghetsboende, gemensam städning, sport och motionsaktiviteter, ungdomar som bidrar med sin tid och sina färdigheter för att skapa något bättre. På landsorten sker mycket, på lägre nivån med färre deltagare.

Alla aktiviteter vi gör gör inte grannskapen bättre.

Hur kan jag säga så – till er som verkligen ställer upp och vill göra något bra?

I och med att jag kan prata fritt – så tror jag att vi kollektivt behöver undersöka närmare våra grannskap för att förstå vart vi är på väg. Kan vi se att grannskapen går igenom olika utvecklingsfaser (som kan vara en blandning av dynamiska, stegvisa eller organiska). I vilken ordning och till vilken tid som helst. Det finns ingen plan, bara slumpmässiga försök till grannskapsarbete, men med liten chans att lyckas förbättra något i det långa loppet.

Hur mycket aktiviteter som görs har det inte fört människor närmare. I både storstäder och på landsbygden vill vi helst inte veta av våra grannar, eller vi irriteras av grannarna.

Därmed slocknar alla försök till grannskapsprojekt, inga processer och inga utvecklngsmöjligheter – inga studiecirklar i grannskapet som kan ge mervärde.

Sveriges rika mångfaldiga grannskap har så mycket potential – det finns så mycket hopp – det finns så mycket att göra.

Vi är på 0-nivån i grannskapsarbetet.

Men jag vill verkligen göra något för att mobilisera er ute i grannskapen. I valet mellan att inte göra något eller göra något bättre (det bra att ni finns där ute, hängivna vänner och nya vänner, och du som läser det här för första gången) så ska ni fortsätta ert engagemang, samtala om grannskapen och be era böner.

För här kommer något som säkert kan chockera en del av er.

Materialistiska grannskap har ingen framgång. Bara att göra rutinmässiga, slumplässiga aktiviteter utan att erkänna att vi människor är andliga, kommer tyvärr inte att fungera.

Det är därför ni ombeds att omgående hitta i era grannskap de som erbjuder andaktsmöten (i sin enklaste form), grannar som erbjuder barn och ungdomar undervisning i värdegrunder, så väl som kritiskt tänkande och reflektion. Med ett andaktsfullt synsätt kommer du i ditt hjärtas tystnad tillsammans med andra vänner hitta grannskapets puls och grannskapes charm.

Det att studiecirklar i grannskap ger mervärde är verkligen en nyckel till de första grannskapsprocesserna, att börja reflektera kring andliga teman och identifiera grannskapens behov.

Det kan första vara så enkelt som att vänner och kollegor efter jobbet träffas för att samtala kring livets frågor och grannskapets utmaningar, att hjälpa föräldrar med barn – då kan man ha en barnklass i kvarteret, en ungdomsgrupp känner att de vill utforska grannskapet efter skolan, kanske man har en andaktsstund för några familjer. På det sätt börjar de första små stegen i en lång process.

Studiecirklar i grannskap ger mervärde – de tillför energi, ny dynamik, de väcker frågeställningar – de skapar känsla av att vi är tillsammans. Men endast mervärde om studiecirklarna blir vägvisare och sätts i ett system och många deltar i sekvensen av grannskapskurser.  Här under är några bra kurser via Ruhi-Institutet.

Börja tillsammans med några grannar – grundboken, Reflektioner kring själens liv. Det skapar en bra ram för meningsfyllda samtal och ni utforskar samtidigt det inre universum inom oss – och det yttre – grannskapets och samhällets universum.

Ruhi-institutet
Reflektioner kring själens liv

Reflektioner kring själens liv

Ruhi-institutet har tagit fram en grundbok för alla som arbetar i grannskap runt om i världen. Den här boken lägger vikt på andliga teman utifrån bahá'í-samfundets modell för andlig utveckling. Vi behöver en grundförståelse av värdegrunder i grannskapsarbetet - så denna boken rekommenderas varmt.

Mer information →
Att tjäna

Att tjäna

Den här boken som ingår i Ruhi-institutets serie är till för eldsjälar som vill medverka i grannskapsprocessen. Här får du en grundläggande introduktion i hur bahá'íerna arbetar i grannskap runt om i Sverige och över hela världen.

Mer information →
Att undervisa barn

Att undervisa barn

Den här boken från Ruhi-institutet gör dig till handledare för barnklasser i grannskapet. Du utgår från bahá'í-värdegrunder och med lekfulla aktiviteter integreras barnen i grannskapsarbetet.

Mer information →
Att frigöra juniorers förmågor

Att frigöra juniorers förmågor

Det här är boken för dig som vill bli handledare för juniorungdomar (11-14-åringarna) i ditt grannskap. Boken har tre delar: det som utmärker ungdomsåren, utveckling av ungdomarnas förmågor och potential och den tredje delen handlar om att verka som handledare för ungdomar i grannskapen. Boken tar utgångspunkt i bahá'í-trons värdegrunder för grannskapsarbete.

Mer information →

 


Foto: En studiecirkel i London, Storbritannien, media.bahai.org

Print Friendly, PDF & Email

Lämna ett svar